Äntligen hemma. Hade tänkt smita tidigare från kursen, men idag hade vi praktiska övningar och lite rollspel, så jag kunde inte gå ifrån tidigare. Men det gjorde egentligen inte så mycket, för det var hemskt roligt.

Först var det en liten föreläsning om 30-minuters regeln och 1-minuts intervjuer osv. Det säger er förmodligen inte ett skvatt, och jag ska inte orda så mycket om det, annat än att det handlar om hur snabbt man organiserar saker och ting vid en kris.

Hur som helst, vi blev uppdelade i två team, där båda teamen skulle iordningställa en registreringsstation för frivilliga som ville hjälpa till vid en kris. I det här fallet handlade det om kontaminerat vatten, med 5000 påverkade hushåll, där även sjukvårdspersonell blivit magsjuka och det förelåg behov både av förstärkningar på den punkten, såväl som för transport av vatten osv.

Det andra teamet var först ut att demonstrera sin registreringsstation. Vi andra fick då spela olika roller, dels självvalda, men även ett par förutbestämda. Jag fick t.ex vara påstridig journalist, och brandchefens fru fick spela allmänt förvirrad. Sen kom vi till deras station då, och agerade som vi hade förutbestämt. Jag, som ju faktiskt har journalistisk erfarenhet, lyckades få alla att prata hur mycket som helst, och fick dem att säga saker de inte borde ha sagt. Ajaj. Brandchefens fru tog sig ända in till registreringen i sitt förvirrade tillstånd, vilket inte heller borde ha skett. I övrigt gjorde de det ganska bra.

Sen var det vår tur. Nu var jag registrator för alla som var intresserade av att jobba inom vården. Vi fick till det ganska bra, men hade givetvis fördel av att vara sist ut. Vår sållning i första led brast lite, men tog upp sig i andra och tredje ledet. Jag, som satt i fjärde led, fick ändå ett par intressanta karaktärer att ta hand om. Först en arbetslös typ som angett sin adress som "hemma" och sitt yrke som "kompis", och när jag på andra frågan fick ett personnummer som inte liknade nånting, så stod det ju klart att det här var någon som inte hade alla hemma. Men jag låtsades som det regnade, registrerade honom som alla de andra, la hans papper i en särskild hög, och sa att vi skulle kontakta honom vid behov, och att han kunde få fika i ett angränsande rum. Den nästa jag fick på mitt bord insåg jag snabbt var en journalist, som var ute efter information. Men den gick han bet på. Alla sådana frågor besvarade jag med "jag har inte den informationen, var vänlig kontakta informationsansvarige". Tyckte själv jag hanterade det ok, trots det allmänna kaoset, men blev ändå förvånad över den otroligt positiva kritik jag fick efteråt. Jättekul! De tyckte jag hade hanterat det väldigt proffsigt och snyggt, och dessutom snabbt, så nu är jag både egoboostad och odräglig - haha! Men vad fasen, det är ju i såna där situationer jag är som bäst.

Hur som helst, jag missade givetvis bussen hem eftersom det drog ut på tiden, så även idag fick jag gå hem från stan. Det gjorde dock inte så mycket, för nu var det milt, det har slutat snöa, och vinden har mojnat. Det var faktiskt en rätt skön promenad. Halvvägs hemma blev jag dock hejdad av ett gäng damer som var på väg hem till Hudik efter att ha besökt en kompis eller nåt, för att hjälpa dem med en vindrutetorkare. Den hade flugit av och de kunde inte för sitt liv begripa hur de skulle få på den igen. Så jag tittade och kunde ju snabbt konstatera hur den skulle sitta, men att passformen var heller dålig. Den hade antagligen inte suttit som den skulle innan heller, eftersom damen som ägde bilen sa att hon bara hade nuddat vid den, sen flög den av. Nu var det ju så, att det var en liten plastgrej som skulle in i fästet på torkararmen, och jag vågade inte att ta i för mycket, så att den skulle gå sönder. Och medan jag står där och fipplar, så kommer det en karl förbi och ska hjälpa till, som karlar brukar vilja göra. Jag hoppas dock han inte har körkort, för maken till kratta har jag inte varit med om. Han skulle prompt försöka få dit torkarbladet - men försökte trä i plastgrunkan från fel håll, och höll på att bryta av spärren till den lilla plastgrunkan. Tre gånger fick jag förklara hur det skulle sitta, innan han gav upp. Damerna funderade om det fanns någon mack där de kunde få hjälp, och jag hänvisade dem till Statoil, som är bemannad dygnet runt. Kände att jag inte ville riskera att bryta sönder hela torkarbladet, utan då kan väl de på Statoil få ge det ett försök istället. Om inte annat kunde hon ju köpa ett torkarblad som faktiskt passade där. Anyway, det sista jag säger till damen innan jag går, är att "lämna torkararmen uppfälld, utifall du skulle komma åt spaken för torkarbladen eller reflexmässigt råka dra igång den, så att du inte skadar rutan". Tror ni inte karln genast förmanar dem att de absolut inte får fälla ner torkararmen, för då kan hon få repor på rutan och blablabla. Bah. Ibland blir jag så trött på karlar.

Parallellt med kurs och torkarbladsproblem har jag grälat intensivt med exet via sms. Kände dock rätt snabbt att jag inte orkade lägga ner möda på att bli upprörd, så till sist släppte jag bara det hela. Jag orkar inte med det. Vill han hata mig, så fine.

Kom hem strax före 22:30 ikväll. Nu ska jag förbereda morgondagens lunch, göra middag, renskriva mina anteckningar, förbereda grupparbetet på eftermiddagen, skriva mitt brev...I think not. Ska upp tidigt, så jag lär nog allt krypa i säng tämligen omgående. Får bli en snabbvariant på de där uppgifterna bara. Middagen får vara, dock måste jag äta något. Sen måste jag ordna lunch på nåt sätt...och jag måste...måste, måste, måste. Jaja, det löser sig.

Nej, nu har jag vilat tillräckligt efter kurs och promenad, nu får det bli lite snabba ryck här, så jag kommer i säng nån gång. God natt med er! :-)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Kära blogg, jag vet att jag har försummat dig under lång, lång tid. Men jag har liksom inte haft varken ork eller lust att skriva på länge.   2011 var ett tungt år. Gick tillbaka igår och skummade igenom gamla inlägg, och såg hur året utvecklade ...

Jag har både svårt att hinna med saker och ting numera, och svårt att orka med. Och nu, när jag dessutom har två bloggar, så är det verkligen svårt att hinna med. Jag skriver nu även på http://rhetorica-galactica.bloggplatsen.se/ , som är en "publik"...

Jag har ju sovit hela dagen, så nu inatt har det inte blivit mycket sömn. Istället har jag repat upp mohairtröjan jag stickade i vintras, som blev på tok för stor, och börjat sticka den i en storlek mindre, i sällskap av fjärde säsongen av Sex and th...

Så. Idag blev jag opererad. Sov inte särskilt mycket inatt, var så rädd att försova mig, så jag har vilat mycket idag. Fick vänta ända till kl 11 innan det blev min tur, så jag sov större delen av förmiddagen efter att jag hade fått en säng. Sen sov ...

Imorgon är det dags. Då ska jag in på Ackis tidigt på morgonen för en mindre operation, där de ska gå in i livmodern och ta prover inuti livmodern samt livmoderhalsen för att utesluta cancer. Det känns rätt så lugnt fortfarande och just nu är det job...