Så är 2009 nästan till ände. Det har varit ett intensivt, omvälvande år på många sätt. Som förra året, så gör jag även denna gång en snabb lista över bra och dåliga saker:

Negativa saker:

- Har varit förfärligt infektionsbenägen.

- Låg däckad i ryggskott och ischias hela sommaren.

- Lite småtight ekonomiskt, men på det stora hela bättre än förra året.

- Har varit nära att dra på mig en pojkvän vid några tillfällen, men som tur är backat ur det hela innan det var för sent.

- Hälskadan har gradvis blivit sämre under året som gått.

Positiva saker:

- Jag har flyttat hem till Uppsala! - Och jag vill aldrig, aldrig mer flytta härifrån!

- Jag har nära till familj och vänner.

- Jag läser en utbildning jag verkligen gillar, och stormtrivs på institutionen och med de som jobbar där.

- Jag har olika förtroendeuppdrag som jag finner både intressanta och roliga.

- Jag har lärt känna en rad nya människor.

- Jag har frossat hejdlöst i olika stick- och pysselprojekt.

Jag skulle kunna fortsätta i det oändliga med en massa detaljer kring hur året har varit, men samtidigt tycker jag nog ovanstående listor täcker in det mesta. Bortser man från infektionsbenägenheten och den trilskande hälen (och ryggskottet i somras), så tycker jag helt klart det har varit ett i huvudsak positivt år. Och det bästa av allt var utan tvekan flytten och bytet av utbildning, med allt vad det innebär   

Denna nyårsafton spenderas i sällskap av mina barn, och vi tar det lilla lugna bara. Själv är jag faktiskt ruggigt trött, vilket till stor del beror på att jag gör ett försök att sluta röka nu. Kroppen börjar reagera på att den varit utan nikotin sedan lunchdags ungefär, och jag känner mig trött och slagen. Och samtidigt som ett litet sug börjar ge sig till känna, så var jag ändå tillräckligt taktisk under förmiddagen idag för att ge kroppen ett annat minne än "Åh, vad gott!" när jag nu tänker på rökning. Faktum är att jag kedjerökte det sista, halva paketet så fort jag förmådde under förmiddagen idag, med resultatet att jag till slut mådde förbannat illa när det bara var en cigg kvar.

Sen tog jag den där sista ciggen också, så tätt inpå den föregående som jag bara stod ut med. Men när jag hade dragit i mig den med, så mådde jag faktiskt så illa att jag bokstavligen kräktes. Så mycket/snabbt har jag aldrig rökt förut. Men det var faktiskt ett smart drag, känner jag nu, när kroppen börjar påpeka att den vill ha påfyllning av gifter. För jag mår spontant illa, och det minne som automatiskt dyker upp är just av de där kräkningarna. Låt oss hoppas att det räcker för att finta kroppen de här första dagarna, när suget är som störst.

Nog om det.

Barnen och jag har annars tagit det lugnt även under dagen idag, och under eftermiddagen har det badats, ätits tacopaj samt crustader med hjortrongrädde. Och nu ikväll har vi påbörjat slakten av pepparkakshuset. Gissa om jag har pepparkakssmulor överallt nu...Men å andra sidan känns det som att det behövs en rejäl storstädning här ändå, för jag har liksom inte riktigt kommit åt sedan jag ställde upp julgranen. Det är TRÅNGT här. Så trångt att jag börjar längta lite efter att ta ner granen igen, och städa ordentligt. Ja, inte bara det, utan även möblera om. Igen. Önskar mig nya gardiner och mattor och sånt. Börjar längta efter vardagen igen. Universitetet och studierna. Såna saker.

Krustader med hjortrongrädde.

Slakt av pepparkakshus.

Inför 2010 har jag följande nyårsönskningar:

- Att även det kommande året är lika roligt och intressant i studieväg som det gågna.

- Att jag får löst tandläkarproblemet.

- Att jag hinner med många, många nya roliga stickprojekt.

- Att hälen ska bli frisk och att jag inte ska vara lika infektionsbenägen under det kommande året som det gångna.

- Att jag slipper flera ryggskott.

Och om jag nu ska ta i så jag spricker, så vore det naturligtvis roligt att vinna en bunt pengar också, men det är inget måste, faktiskt.

Ja, mer än så önskar jag mig faktiskt inte. Och det säger väl en del om hur jag egentligen har det numera. Jag känner mig över lag rätt nöjd med tillvaron och det jag gör, och har inte behov av några större förändringar.

Och med det, kära vänner, och några bilder på årets allra sista stickprojekt, så vill jag önska er alla ETT RIKTIGT GOTT NYTT ÅR!

Barnens tossor är tovade, men ännu inte dekorerade.

Lillebrors födelsedags-fingervantar är klara.

En söt liten Fana-vante har sett dagens ljus, och ska även den bli en födelsedagspresent till lillebror. En kompis är under tillverkning, och kommer förhoppningsvis hinna blockas runt 12-slaget inatt, så att de är torra och klara i tid till födelsedagen.

Årets näst sista dag är här. Det går undan minsann. Snart har jag bott i Uppsala i ett år, och det känns fortfarande lika underbart som det gjorde när jag insåg att allting skulle gå i lås, och jag skulle kunna flytta ner hit. Och nu kommer jag vägra flytta härifrån igen. Det är här jag har familj och vänner. Och snart flyttar min kompis E från Gävle till Enköping, vilket innebär att ännu en av mina bästa vänner kommer bo nära mig. Underbart!

Jag kommer i vanlig ordning inte avge några nyårslöften, bara nyårsönskningar om hur jag önskar mig att det nya året ska bli. Fast jag funderar på att försöka sluta röka i morgon...De cigg jag har hemma kommer ta slut då, och varför inte ta tillfället i akt, liksom. Vi får se hur det står till med motivationen i morgon   

Dagen idag blir som de föregående dagarna nu under julen - lugnt, skönt, stickning och en förfärlig massa disk. Kanske någon timme vid spisen för att tillverka pannkakor, som barnen har önskat sig till middag. En sväng på affären för att handla till morgondagens middag. Det blir ingen jättefancy nyårsmiddag hos oss, men däremot något alla tycker om: Tacopaj. Och till efterrätt hjortrongrädde i krustader.

Det blir nog lite spadag idag också. Har äntligen fått tummen ur och färgat håret åtminstone, och kanske tar jag pincett och rakhyvel fatt sen också. Man kanske skulle vara lite fin när man inleder ett nytt år?   För övrigt tycker jag det bådar mycket gott att det nya året inleds med en fredag. Ett gott omen. Hehe.

Nå, jag har mängder av disk som väntar på mig, och det är väl bara att komma igång här snart. Sen ska lillebrors fingervantar monteras och sköljas upp, det ska kastas på till Fana-vantar, och jag ska skriva om mönstret på mössa åt Helens karl, så att det blir rätt storlek. Det finns lite att pyssla med, med andra ord. Passar bra när det nu är fullmåne i morgon, för jag blir så förbaskat orolig då. Dessutom får jag ägglossning också. Skönt att ha något att hänga fingrarna i då.

Ha en riktigt underbar dag, people!

Romjul. Nog låter det trevligare än det svenska begreppet "mellandagar"? Jag tycker det. På norska heter det romjul, och det kommer från det norröna ordet rúmheilagr, som betyder "behöver inte hållas strängt heliga". Dagarna från den 27. december till 31. december, alltså. Inte helgdagar, men en del av julen.

Idag har vi haft ännu en soft romjulsdag, fylld av lek, pyssel, handarbete och matlagning. Egentligen skulle jag ha åkt till stan, som jag sa tidigare, men vädret lockade inte. Så det blev en hemmadag. Som sett ut ungefär så här:

Barnen inledde dagen med att pyssla, iförda pyjamaser.

De fina konstverken.

Dagens middag: Pressad sushi, tre olika sorter. Till vänster med strimlad paprika som jag först körde i ugnen en halvtimme och skalade, soltorkade tomater, mozzarella och färsk basilika. I mitten med majonnäs, gurka och rökt lax. Till höger med majonnäs, rostade sesamfrön, crabsticks, gurka och avocado.

Stora tårtfatet fylldes med sushi, och ändå räckte det inte till. Det blev en stor tallrik extra också.

Till efterrätt: Pannacotta med bärsås och björnbär.

Födelsedagspresent åt lillebror. Första fingervanten är klar, den andra påbörjad.

I övrigt har kvällen ägnats åt filmtittande - Star Trek åt mig och storebror, och tecknat åt de små. Alldeles lagomt såhär i romjulen   

Idag är det slaskväder hos mig. Snöblandat regn. Eller regnblandat snö. I vilket fall hade jag ju inte beställt det här vädret. Vart reklamerar man? Hittar ingen reklamationsknapp på smhi.se iaf...

Nåväl. Planen idag var ju att åka till stan, men det lockar ju så lagomt just nu. Kanske ska jag helt enkelt skjuta upp det tills i morgon? Då ska det åtminstone bli sol även om det kommer bli rätt så kallt. 15-20 minusgrader. Men det är ju bara att klä på sig ordentligt.

Jag gillar snö, kyla och vinter, även om kroppen protesterar en liten smula. Mina leder reagerar på kylan och vill gärna värka en del vissa dagar, och senor och ligament känns konstiga. De är ju för långa och töjbara på mig, som tuggat tuggummi ungefär, och när det blir riktigt kallt så känns det som tuggat tuggummi som mer eller mindre tappat sin elastisitet. Jag kan inte förklara det bättre. Känns iaf rätt mysko. Men jag är ju van, och jag vill ju ändå ha snö och kyla - åtminstone ett tag.

I normala fall brukar jag känna mig nöjd bara jag har vinter över jul och nyår. Fast iår - eller vänta nu...den här vintersäsongen, menar jag - så vill jag ha vinter åtminstone tills vi kommer till månadsskiftet februari/mars. Det är ju vinter-OS under andra halvan av februari, och att inte ha snö och (helst) strålande sol utanför fönstren då är snudd på helgerån. I klass med att inte ha snö på julafton *nickar bestämt*. Men sen, efter det, så kan våren få börja kika fram igen.

Hur som helst...idag blir det nog hemmadag. Jag känner inte det minsta lust att gå ut i det här vädret, i synnerhet inte med tanke på att jag har hål i mina stövlar (mental note to self: Köp nya stövlar!). Så det blir en stickdag idag, tror jag alldeles bestämt. Fingervantar åt lillebror som han ska få i födelsedagspresent. Han ska även få ett par Fana-vantar, och jag ska köpa ett bälte till hans coola jeans som han fick i julklapp. Och en grej till, som jag inte riktigt har bestämt mig för vad det ska bli.

Och apropo jeansen, så upptäckte jag något riktigt fiffigt som jag inte såg när jag köpte dem: Vi som varit gravida har väl alla någon gång haft byxor med resår och knapp på insidan för att kunna reglera storleken efter den växande magen, och nu fann jag till min glädje och förvåning att samma princip fanns i sonens jeans. Äntligen någon som fattat att även om ett barn har långa ben, så behöver det inte innebära att de är runda om magen också! Barn ÄR INTE stereotypa i storleken. Man kan vara en lång 4-åring, eller som min f.d granne i Söderhamn - ha en 6-årig dotter som är dels lång, men även väldigt rund, och som drar storlek 158 i kläder. Då är det bra om det finns åtminstone lite kläder som inte förutsätter att alla barn följer längd- och viktkurvorna exakt. Som mina långa barn, som ofta råkar ut för att saker och ting är för stora i midjan om de ska vara tillräckligt långa i benen.

Ja, tänk...snart är min yngsta 4 år. Vad fort det går! Fast jag har å andra sidan länge haft svårt att tänka på honom som 3 år. Samma sak sa de på dagis. Han är så lång, så verbal, och har ett beteende som gör att man vill gärna tro att han är ett år äldre än han är. Till och med jag som är hans mamma har ibland fått tänka till när hans ålder kommit på tal, eftersom jag spontant har velat säga att han är 4 år, fastän han i själva verket är 3 år. Fast det beror nog mycket på just talet...båda hans äldre syskon var ju väldigt sena på den punkten, och lillebror pratade ju lika bra som de gjorde när de var 4 år när han var bara 2 år. Så man blir liksom lite lurad.

Min stora lilla kille fyller 4 år. Mycket kalasande blir det så här års för oss. Jul, nyår och hans födelsedag. Sen fyller ju jag snart år också, men det kommer inte firas. Jag har inte firat min födelsedag på flera år. Eller jo, jag har tvingats bjuda på fika ibland, trots att jag inte velat. Om jag nu ska fira min födelsedag, så är det inte så jag vill fira den. Varför ska jag tvingas städa och baka och bjuda på fika därför att andra tycker att jag ska firas? Det förstår jag inte. Om det nu är så viktigt att komma hit och käka tårta, så kan de väl baka en tårta åt mig, tycker jag. Nej, då hade jag istället velat käka lunch med kompisarna, och sedan dra en repa på Yll & Tyll och shoppa lite. Det hade varit perfekt. Fast det är inte en möjlighet på min födelsedag, för jag är alltid pank då. Jag fyller ju år lite olägligt så sett. Den infaller under de där snåldagarna man alltid får i januari, efter jul och nyår, innan man får några pengar igen. Så därför firar jag inte. Det är min födelsedag, och jag förbehåller mig rätten att bestämma hur jag vill spendera dagen.

Ja tänk - snart fyller jag 37! Känns helt otroligt! På många sätt är jag ju den samma som jag var vid 17 och 27 år, samtidigt som jag har så mycket mer erfarenhet idag än jag hade då. Jag älskar att bli äldre. Tycker det är underbart att närma sig 40, och förstår inte alls alla dessa som har åldersnoja. Som sörjer att de inte är ungdomar längre. Jag förstår inte varför. Vem sjutton vill se ut och vara som en tonåring när man närmar sig 40?? Man har ju så mycket roligare nu! Eller bottnar det i en rädsla för att bli gammal och sedan dö? Jag måste erkänna att jag inte riktigt förstår det heller. Men så är jag förstås inte rädd för att dö. Känner inte att jag har något ogjort, och känner mig trygg på att mina barn skulle vara väl omhändertagna om så skulle ske.

Nej, nu får det vara slutbabblat för idag. Eller för nu, åtminstone. Jag skrinlägger stadsresan idag, och ägnar mig istället åt stickning, pyssel och att torka lim och glitter av bordet där barnen just nu håller på att pyssla för fullt   

Bild från igår. Lillebror är inte riktigt kry. Han dras med en luftvägsinfektion som inte vill ge med sig, och somnade igår eftermiddags på soffan.

Storebror lär M spela Super Mario Bros på Wii. De höll på i flera timmar, och när lillebror vaknade så fick även han vara med. Skönt att barnen kan ha roligt tillsammans, trots att det skiljer nästan 11 år mellan den äldste och den yngsta.

Något piggare idag - hurra för det! Lillebror är dock fortfarande en slagen hjälte, som nyss somnade på soffan. Det kommer innebära att han är vaken sent ikväll, men det gör ju inget. Vi har ingenting bokat, och behöver inte kliva upp tidigt i morgon.

Idag är det lite hemmafixande som står på schemat. Jag har påbörjat ett tvättstugerace, och gläds åt att praktiskt taget alla studenter åkt hem över jul och nyår, vilket innebär att jag kan tvätta precis när jag vill. Det finns alltid lediga maskiner. I övrigt är det väl mest disk och matlagning som står på schemat - det är ju rent otroligt vad mycket disk det blir såhär på julen, när man inte gör annat än att äta. Och jag har ju ingen diskmaskin, så jag tycker jag spenderar flera timmar om dagen vid diskbaljan. Fast det gör inget. Det är rätt skönt att vara bara mamma och hemmafru för några veckor.

Kanske skulle man spela lite spel med barnen idag...vi har tänkt göra det i flera dagar, men det har inte riktigt blivit av. Vi har tittat på film, lekt, läst sagor, pysslat, lagat mat och myst i största allmänhet. Men som sagt, kanske kan vi ta oss för med det en sväng idag, när jag är klar med tvättandet. Om jag nu kan hitta vardagsrumsbordet under allt pyssel barnen hållit på med idag, vill säga   

Barnens tossor är färdigstickade så långt som det nu gick - i sista stund beslöt jag att göra dem en storlek större än jag ursprungligen hade tänkt, vilket innebar att det fattades någon meter av varje färg för att göra dem klara. Får ta en sväng in till stan i morgon och köpa ett par garnnystan, och så kan jag ju passa på att köpa garnet till mössan jag ska sticka åt min kompis Helens karl. Men ikväll får jag sticka på något annat. Vantar. Lillebror fyller snart år, och han behöver nya vantar. Tänkte sticka ett par vanliga vantar, och ett par fingervantar, så nu får jag användning för stickboken jag fick i julklapp av bästaste M för inspiration

Men först av allt är det dock tvättstugerally som gäller idag. Hoppas ni har en riktigt underbar jul, allihop! 

Jag har då aldrig varit med om maken till den trötthet jag har dragits med idag. Nu först, efter att ha slocknat med barnen vid nattningen och sovit i två timmar, börjar det kännas som om jag har tillstymmelse till puls. Vilket förmodligen innebär att jag inte kommer kunna sova inatt...Jaja.

Det blev med andra ord en lugn dag. Jag tog med mig barnen till affären strax efter lunch, och tur var väl att jag skippade pulkaåkandet även idag. Inte för min egen del, utan för lillebror, som blev helt slut bara av den lilla promenaden. Hans luftvägar lämnar definitivt en del i övrigt att önska, den saken är säker.

Idag var jag sugen på något annat än julmat, och till sist kom jag på vad vi skulle äta: Smörgåstårta! En sån har jag inte gjort sen dinosaurierna gick i kortbyxor, tror jag. Så det fick det bli. Och en äppelpaj. Smörgåstårtan blev dock så stor att vi kommer få äta det i flera dagar innan den tar slut   

Smörgåstårta Gigantus.

Äppelpaj och vaniljsås.

Mitt i maten.

Dottern tittar på Mulan II.

Söta sonen, aka Chokladfejset, visar upp tuffa jeansen och tröjan han fick i julklapp.

Nu ska jag nog försöka sticka lite, tror jag. Inte ens det har jag orkat göra idag. Det säger ju en del om hur trött jag har varit...Vart jag hittade orken till matlagning och disk vetisjutton, för i övrigt har jag då varit som ett kolli.

God fortsättning på er!

Men hjälp, vad trött jag är idag! Skulle lätt kunna lägga mig och sova ett antal timmar till, känns det som. Men jag är inte sådär trött-slut, utan bara trött. Sömnig liksom. Ändå har jag sovit rätt så länge inatt, även om det var lite oroligt. Drömde så mycket konstigt.

Idag är det förresten dotterns dopsdag. Fast det är inget vi markerar på något vis. För mig var hela dopgrejen något som gjordes för att pappan ville det. Själv har jag aldrig haft något intresse för sådant, och skulle ha avstått från det om jag hade fått bestämma.

Jag kom förresten på att jag glömde berätta en sak igår. Jag fick en oväntad julhälsning på julafton. Telefonen stod inte still på hela dagen, det ena meddelandet och samtalet trillade in efter det andra, och på kvällen kom det rent av ett från Stig, norrmannen jag nästan blev ihop med i somras. Har inte pratat med honom på flera månader, så det var ju helt klart en överraskning.

Annars är det inte mycket att berätta idag. Det blir en lugn och skön dag även idag, där vi inte ska göra något annat än det som faller oss in. Spela spel kanske? Sticka, förstås. Kanske gå ut och åka pulka, om jag nu vaknar till nån gång ;P

Bäst jag fyller på med lite mer kaffe först :-)

Det är en underbar jul, precis sådär underbar som julen ska vara. Trots förkylningar och konstiga öronljud. Ja, det sistnämnda kanske jag ska förklara lite närmre...Det är nämligen så, att den senaste veckan har jag fått ett konstigt ljud på vänster öra när jag är trött. Det låter ungefär som när man var barn och satte fast en bit kartong mot ekrarna på cykeln, och sedan cyklade jättefort. Mycket irriterande eftersom det alltid dyker upp ½-1 timme innan jag går och lägger mig. Lite bekymmersamt var det också, så igår kväll satte jag mig och googlade på fenomenet.

Det visade sig bero på att muskeln som styr trumhinnan krampar, och det ljud som då uppstår ska även kunna höras av andra, om de lägger sitt öra intill mitt. Måste be äldsta sonen göra det ikväll, om det dyker upp igen då *s*. Hur som helst, det här är något som kan dyka upp som en följd av förkylning eller stress, men det är helt ofarligt och försvinner av sig självt efter en tid.

Men som sagt, trots förkylning och dylikt, så är det en underbar jul. Julafton var som förväntat - en orgie i mat, en redig hög med disk, en eftermiddag nerbäddad i soffan under en massa filtar med alla barnen, innan vi började öppna paket. Sen började det som är jul på riktigt för mig. Julaftonskvällen, när barnen varvar ner och leker med sina julklappar, och dessa underbara, loja mellandagar då man bara ÄR. Idag har vi tagit det jättelugnt, ätit gott och bara varit. Och fått en sagolik överraskning.

Äntligen kan jag visa strumporna jag har gjort i julklapp åt min syster, som gillar science fiction - och Battlestar Galactica. Det är inte vilka strumpor som helst heller. Detta är The Viper Pilot-socks, inspirerade av Battlestar Galactica-serien och designade av Glenna C. Hennes beskrivning av sockorna lyder så här: "These socks feature an intricate twisted cable pattern designed with viper pilots Starbuck and Apollo in mind. The central arrow cable bears more than a resemblance to the speedy viper ships flown by Galactica's death-defying pilots, flanked by maelstrom-like swirls that recall the violent but beautiful complexities of space."

Och så här ser mönstret ut på ovansidan foten, samt från fotleden och upp. Det här är alltså "the central arrow cable". Dessa strumpor är bland de mest tidkrävande jag någonsin gjort, med tanke på mönstret, som man hela tiden måste ha stenkoll på. Jag har nog använt de flesta av alla tekniker jag kan på dessa strumpor, allt från vridna, räta maskor, till the Kitchener stitch för att maska av för tån.

Julaftons förmiddag. Barnen älskade sina klippdockor, och gav sig genast i kast med att rita mer kläder åt dem.

Tomten kom med paket...

...och ännu några paket. Vad tycker ni om skägget förresten? Knåpade ihop det kvällen innan, eftersom den gamla tomtedräkten tycks ha försvunnit spårlöst under flytten för snart ett år sedan. Blev riktigt nöjd med det, faktiskt. Klippte först ut en bit filt i lagom storlek och form, och därefter en bit mellanlägg som var en aning större, och som jag limmade på filten. Därefter tog jag lösa tussar av fyllnadsvadd och limmade på, och fäste en bred resår i den. Blev riktigt nöjd med det, så det ska helt klart sparas till framtida jular.

Barnen fick ju utklädningskläder i julklapp, vilket var mycket lyckat. Här har sonen klätt ut sig till trollkarl.

Här skulle man kunna tro att dottern har klätt ut sig till prinsessa, men icke. Hon är drottning, och hör sen ;P

Sen ville även dottern vara trollkarl.

Två galna trollkarlar ;-)

Dottern modellar sin nya kofta och fleecehatten jag sydde åt henne.

Äldsta sonen älskade sina kuddar med datamotiv (så mycket att jag hört honom skryta till flera av sina kompisar per telefon om kuddarna hans mamma hade gjort åt honom!), och hittade genast ett lämpligt användningsområde för dem - ryggstöd medan han sitter i sängen med datorn i knät. Kunde ju inte vara mera passande ;-)

Det tar på krafterna att fira julafton. Lillebror har toksomnat i sällskap av sin julklappsdinosaurie.

Det första dottern gjorde i morse var att klä ut sig till "kinamänniska", som hon kallade det. Notera även "pinnarna" av pennor som hon har i håret. Sen begärde både hon och lillebror sushi till frukost, och efter lite dividerande kompromissade vi med en låtsas-sushi bestående av prinskorv, köttbullar och små skålar med senap och ketchup. Och ätpinnar, förstås.

Jag måste ju även visa den sanslöst fina julklappen jag fick av min syster. Minns ni att jag sa att jag hade önskat mig én till sån där vit liten bricka att hänga i julgranen? Well, jag fick inte mindre än FYRA stycken den här gången, och dessutom två röda brickor med röd-grönt broderi! :-D Snacka om att man blir bortskämd! Och inte bara det, där fanns även en norsk Hobby-choklad, som också är ett stående julklappsönskemål från min sida. Den överlevde dock inte tillräckligt länge för att få vara med på fotot ;-)

Sen måste jag berätta om den stora överraskningen jag fick idag. Plötsligt dök min bästaste Morgana upp med en massa julklappar - bara helt apropo ingenting! Jag blev totalt överraskad! Och så sa hon "Det är julklappar åt er allihop. Åt _alla_ barnen." och jag bara log och log lite till och var sådär hejdlöst överraskad att jag knappt ens hittade ord, och tänkte att guuuud vad snällt att hon tänkte på julklapp till storebror också...och så visade det sig att hon hade tänkt ännu längre än så. För det var verkligen julklappar till ALLA barn...:

Lillebror fick en Spindelmannen-bil, som han knappt släppt taget om på hela dagen.

Dottern fick en kanvas med prinsess- och slottsmotiv, och hon hann knappt få av julklappspappret förrän hon begärde fram oljokritorna, och med liv och lust började arbeta.

Äldsta sonen varvade datorn med att läsa i boken han fick, som hade titeln "Pinsamma föräldrar". Vad den handlar om vet jag inte riktigt, men jag har hört honom sitta och fnissa flera gånger. Det är den boken ni ser ligga uppslagen på nattduksbordet bredvid honom.

Och jag fick en stickbok med MASSOR av inspirerande mönster - bland annat Fana-mönstret, som jag älskat sedan jag var barn, och tre nystan ullgarn - den perfekta julklappen till mig! :-D

Men det var inte slut där...för det var som sagt julklappar till ALLA mina barn...:

Även mina tvillingar Oliver och Marco fick en julklapp. Det är den enda julklapp de någonsin fått, och det hela var så rörande, en sådan omtänksam gest att jag inte ens har kunnat tänka på det under dagen idag utan att bli gråtfärdig. Inte för att det gör mig sorgsen, utan därför att bästaste Morgana är en sådan människa som tänker på sånt, som tänker på att jag ju faktiskt har FEM barn, även om jag fått begrava två av dem. Morgana, mitt hjärta - du har den vackraste själ jag vet om. Tack!   

Nu är det filmkväll och stickning som gäller. Barnen ska få tovade tossor (vi har kalla golv), och fick själva välja vilka färger de ville ha:

Illgröna tossor åt lillebror, och rosa åt dottern.