Senaste inläggen

Av /A - 17 april 2011 02:03
Det här inlägget är lösenordsskyddat.
Lösenord:  
Av /A - 16 april 2011 16:08
Det här inlägget är lösenordsskyddat.
Lösenord:  
Av /A - 10 april 2011 20:35

Glasstårta och chokladkaffe med grädde och kanel. Mums!  

Av /A - 10 april 2011 19:14

Det har varit en ganska soft dag. Frukost, bada barnen, virka några mormorsrutor, sno ihop lite äggröra och sallad till lunch, skicka barnen till sin pappa, vila, handla, göra avocadosoppa. I grova drag är det så dagen sett ut. Var toktrött och fick sova någon timme efter att barnen hade åkt, och jisses vad jag drömde! Jag ska inte gå närmare in på innehållet, men jag kan ju avslöja att den drömmen hade MINST XXX-rating, och det var så jag rodnade när jag vaknade - haha! Vetisjutton vart det där kom ifrån, för jag har inte ÄL på några dagar än heller    Och inte drömde jag om någon jag känner eller åtminstone känner till heller. Nej, den andra huvudrollen var en blond, vältränad kille som helt klart var yngre än mig *fniss*. Har aldrig sett honom, åtminstone inte vad jag vet.


Jaja, man har inte roligare än man gör sig, va?   

Jag pallrade mig till sist iväg på affären iaf, och fick handla de småsaker jag behövde. Börjar få kläm på det här kryck-hoppandet nu - men är redan trött på det. Lär ta dem imorgon när jag ska till universitetet, men sen vetisjutton om jag kommer använda dem så mycket mer. Tycker de är mest bara ivägen, jag.

Blev glad när jag kom till affären förresten - de hade fortfarande kvar den goda glasstårtan för 10 kr! Så jag offrade en tia på en till sån, trots att jag har en halv kvar i frysen sedan innan. Och hade jag haft en större frys och mera pengar, så hade jag baske mig köpt på mig ett helt lager av de där  


Väl hemma började jag snickra ihop en avocadosoppa. De har en avocadosoppa på Sibirens Soppkök (en restaurang alltså) i Stockholm, som är helt guddomlig och jag har gång på gång försökt få till något liknande hemma. Idag lyckades jag äntligen få till den som jag ville ha den  Bonus: Det är kanonenkelt att göra, det är billig mat och jag fick två rejäla extra matlådor trots att jag åt så jag höll på att storkna. Jag börjar bli riktigt bra på det här att leva bra, men snålt, om jag får säga det själv  


Nej, om man skulle unna sig en bit glasstårta då kanske, och läsa lite mer grekiska inför seminariet imorgon? Mjo, så får det nog bli. Fast ni ska få ett par-tre bilder med på vägen också innan jag går.


En mycket enkel söndagsfrukost (dubbelmacka med leverpastej och gurka) blir något alldeles extra om man får ett cocktailsvärd i dem. Iaf om man är 5 och 7 år *s*.


Barnen skulle direkt från mig till kalas hos en av dotterns klasskompisar, så här är de kalasfina och redo för tårta och bus.


Världens godaste avocadosoppa!          

Av /A - 10 april 2011 08:25

Gårdagen blev ganska soft. Vi höll oss hemma, barnen och jag, och försökte bibringa något som åtminstone påminde om ordning. Således blev det en del städning och plock, och en mindre ommöblering, under förmiddagen. Och ja, det gick alldeles utmärkt även med ett brutet ben *s* Man får vara lite försiktig bara, och göra saker och ting på ett annat sätt än man brukar bara. Så jag både städade, möblerade om, hade fikabesök, diskade och färgade håret igår    Eller ja, jag diskade förstås inte håret - blev lite syftningsfel där, haha.


Vi fick äntligen upp vår Xbox360 och kinecten också.


Lillebror demonstrerar kinecten för Astrids pappa.   


På eftermiddagen fick vi fikabesök av lilla Astrid och hennes mamma och pappa - mysigt! Vi har ju inte setts på jättelänge nu. Dessutom passade jag på att be om hjälp med att få ut soporna. För jag är inte enveten på så sätt att jag prompt SKA göra allting själv, även med brutet ben. Jag bor på tredje våningen utan hiss, och det gör riktigt ont att gå i trappor, så det var det skönt att slippa   Annars är det ingen större fara, själva benbrottet gör inte så ont och jag får ju stödja på benet (jag har alltså en fibulafraktur, en fraktur på det mindre vadbenet, som bär upp mindre tyngd än det stadigare tibia-benet).


Astrid hälsar på  


Det maroderade benet. Fibulabrott, kollateralligamentskador och bristningar där lårmuskeln fäster vid knät på baksidan benet (det låter värre än det är, tycker jag).     


Kvällen blev lugn. Vi åt middag ganska sent, ugnsstekta grönsaker med timjan och rosmarin, med korv till och en kall pepparrotssås - mums! Det räckte dessutom till två rediga matlådor också, vilket var bra nu när jag gått och tappat så mycket pengar. Till efterrätt blev det glasstårta, som visade sig vara ett riktigt klipp. Ni förstår, på mitt Ica har de ofta bra priser på grejer, och just den här glasstårtan kostade bara 10 kronor. Jag var lite osäker på om jag skulle köpa den, för billig glass är ju gärna...ja, billig glass, helt enkelt. Men den här var kanongod! Ångrade att jag inte hade köpt flera.


Kvällsmys. Synd bara att inomhusbilder utan blixt efter mörkrets frambrott alltid blir så gula...men men.


När barnen hade somnat passade jag på att färga håret, avnjuta en Irish Coffee (med bara en gnutta whisky i, bara för smakens skull, kanske jag ska tillägga) och att läsa lite mer om det grekiska språket, kulturen och sederna rent historiskt.


Idag vaknade jag jättetidigt, och eftersom jag somnade rätt sent, så är jag ganska trött. Har inte riktigt fått kläm på sovandet med brutet ben och trasiga senor och muskelfästen än, så jag vaknar så fort jag försöker vända på mig i sömnen. Men jag känner ju stor skillnad i smärta jämfört med igår och i förrgår, det är mycket lindrigare rent generellt nu, så jag räknar med att även nattsömnen går till sig ganska snart.


På dagens schema står att bada barnen, läsa mer grekiska och lite matlagning. Barnen åker till sin pappa strax efter lunch idag, och sen är jag barnledig en dryg vecka, till påskveckan. Så i eftermiddag ska jag passa på att göra en redig laddning avocado-soppa, för det tycker inte barnen om. Jag hoppas få ihop till en extra laddning för infrysning även av den, så att jag har lite extra mat. Kul att vara hemma igen och kunna göra sin egen mat igen! Minns ni hur jag längtade efter det och fantiserade om mat jag skulle göra och saker jag skulle baka? Hehe. Nu blir det ju i lite mindre skala just nu då, för det tar ju sin lilla tid innan man har fyllt skafferiet igen, men ändå. Och ni skulle bara veta hur mycket mat jag har planerat till påskhelgen! Man skulle kunna tro att jag skulle ha 200 pers på besök den helgen  


Nåväl. Lite mera kaffe nu, så att jag piggnar till nån gång, sen får jag väl stoppa barnen i ett bad. Ha en riktigt underbar söndag, people!     

Av /A - 8 april 2011 19:07

Sent igår kväll gick jag till affären för att storhandla innan barnen skulle komma. Tänkte passa på, för enligt väderrapporterna skulle det regna stora delar av dagen idag.

Saker och ting gick inte riktigt som jag hade tänkt dock. När jag tog den becksvarta genvägen hemåt, så tänkte jag för mig själv att jag måste vara försiktig eftersom det är så mörkt. Ville inte tappa mina två jättetunga, proppfulla kassar i mörkret och behöva leta matvaror utan att ens kunna se dem.


Jag hann knappt ens tänka tanken förrän jag toksnubblar på en bräda. Utöver mina två tunga kassar, så hade jag en del tunga grejer i ryggsäcken också. Resultatet var att när jag snubblade, så flyger jag dels framåt själv, samtidigt som ryggsäcken trycker på och de två kassarna svänger framåt, och det blir ett sjuhelsikes tryck framåt. Och vad gör man reflexmässigt i det läget? Jo, man försöker få ett ben framför sig för att man inte ska ramla. Och det var precis vad jag gjorde. Framåt med vänster ben för att ta stöd så att jag inte ska fara omkull. Det var bara det att det var sånt tryck framåt så knät gav vika fullständigt och vek sig bakåt och snett utåt. Jag hörde hur det small, det gjorde ont som fan och jag for omkull som en klubbad oxe i gyttjan.


Först ville det bara svartna för ögonen och jag minns att jag tänkte "jävlar, nu gick knät av!". Smärtan var hemsk och jag mådde illa och var yr. Försökte ta mig upp i sittande ställning, kände med händerna hur mina matvaror låg strödda omkring mig i mörkret. Försökte andas genom smärtan och komma upp på fötter. Plockade upp det jag kunde hitta av matvaror i mörkret. Det sista jag hittade var min plånbok, som hade rasat ur fickan och låg öppen på marken.


Med mycket möda tog jag mig hem. Benet värkte som fan och jag var täckt av lera. Kassarna var tack och lov hela, ryggsäcken likaså. Men ajajaj vad ont det gjorde att gå. Den extra vikten jag bar på underlättade inte heller. Och att bo på tredje våningen utan hiss var verkligen ingen höjdare. Men jag tog mig hem till sist.

Knät svällde litegrann, men jag tycktes inte ha någon blödning i det. Ont gjorde det, men efter ett par timmar hade det mattats av såpass att jag kunde urskilja vad som gjorde ont vart, istället för att allting gjorde ont. Yttre ledsenan i vänster knä hade helt klart tagit rejält med stryk, och nånting hade hänt inuti knät också. Inre ledbandet kände jag av litegrann, men det var inte så farligt.


Jag sov dåligt inatt, vaknade vid minsta lilla rörelse. Och imorse stod det klart att jag hade gjort illa mig mer än bara en sträckning. Det fick bli ett besök till närakuten och deras ortopedakut.

Efter en lång dag på akuten stod det klart att jag inte bara hade sträckt senorna rejält och hade bristningar lite här och var, utan jag hade även brutit benet. Undra på att det gjorde så ont då liksom...Sköterskorna och läkarna bara tittade på mig som om jag inte var riktigt klok när jag sa att jag inte hade tagit några smärtstillande. Och sköterskorna var så snälla, de kom hela tiden fram till mig och frågade hur det gick, fastän jag inte tror jag såg sådär jättelidande ut. Jag satt mest med min bok i grekiska och pluggade medan jag väntade på de olika momenten i mina undersökningar. Men de kom fram till mig hela tiden, hämtade kaffe åt mig utan att jag ens bett om det och bar mina grejer medan jag hoppade fram på kryckorna jag hade blivit försedd med. Bara för den sakens skull är de värda en lönehöjning! Ja, utöver att deras arbete rent generellt är så uruselt betalt, menar jag.


Framåt eftermiddagen hoppade jag på mina kryckor ner till kafeterian för att köpa en dricka, och då upptäckte jag att jag inte hade fått med mig allting hem efter vurpan igår. Alla mina pengar, alla pengar jag ägde och hade den här månaden, hade rasat ur plånboken och blåst bort i vindkasten igår kväll. 1700 spänn rakt ut genom fönstret. Hade inte en tanke på det igår kväll. Hade bara ont och försökte ta mig hem, liksom. Så jag upptäckte inte det förrän idag. Så där rök de pengarna. Skit också. Det var ju lite surt, faktiskt. Men jaja, det är ju ändå bara pengar.


Hur som helst, mina senor har fått rejält med stryk, men tack vare att jag är så överrörlig, så höll de trots allt, och det var benet som gick av istället. Men just för att de tagit stryk, och rörlighet är viktigt när de ska läka, så har jag just nu inget gips. Istället har jag en jättetight och jättestadig tub/strumpa, och så kryckor, så får vi se hur det går. Om det inte blir värre, så ska jag återkomma om 10 dagar för ny röntgen och utvärdering.


Dagens roligaste var när läkaren ordinerar mina smärtstillande. Jag ska ta tre olika sorter samtidigt, och medan han håller på att skriva ut dem så frågar han vad jag har för sysselsättning. "Student" svarar jag, varpå han säger "Du kan bli lite flummig av de här. Vad läser du för nåt?" "En master i retorik" svarade jag, varpå läkaren replikerar "Jasså, humaniora...Ja, då är det ingen som kommer märka någon skillnad i vilket fall!" Hahaha!


Ja, kära vänner, så kan det gå en mörk torsdagskväll. Men det  går ingen större nöd på mig. Jag hoppar runt här på mina kryckor, men den här helgen är barnen hemma så jag har två stycken hjälpredor om det behövs. Och handla gjorde jag ju igår, så vi ska inte behöva gå ut den här helgen om vi inte vill. Det kunde med andra ord vara värre. Jag kunde ha brutit huvudet eller så, och inte kunnat plugga exempelvis  


Nå, jag är onekligen lite trött efter mitt äventyr dock, så det blir en lugn kväll här på min kant. Barnen ska snart i säng, och sen kanske det blir en film och lite handarbete för min del innan jag hoppar i säng, jag med.

Ha en riktigt mysig helg, hörni!   

Av /A - 7 april 2011 11:04

Jag har mycket att tänka på just nu. Det snurrar mest hela tiden i huvudet. Dock är det inte så många ord som kommer ut. Som hamnar i bloggen. De orden har inte riktigt funnits. Kanske gör de det nu. Vi får se. Skriver bara, så får vi se vad som kommer ut.


Jag försöker landa efter allt som hänt senaste halvåret. Försöker komma i ordning hemma igen, men det går trögt. Jag är väldigt, väldigt trött just nu. Sover långt mer än jag brukar. Kroppen ställer om sig, försöker kränga av sig det gångna halvåret.


Många tankar kretsar kring framtiden. Förstås. Jag har äntligen åstadkommit den efterlängtade examenen från Uppsala Universitet. Har dock inte begärt ut den ännu. Det står på min att-göra-lista. Men den är klar. Uppsatsen ska jag publicera i Diva-databasen idag. Men för första gången någonsin (tror jag) står jag utan en färdig 5-årsplan. Känns märkligt. Känner mig lite handikappad. Jag är så van att ha mål att arbeta mot och när det inte finns på samma sätt längre så blir jag lite handfallen.


De senaste par veckorna har därför kretsat mycket kring det. Min nästa 5-årsplan. Och sakta men säkert tar den form. De närmaste två åren är planerade iaf. Sen finns det ett och annat mål som sträcker sig längre framåt i tiden än så, men det behövs något mer. Det kommer. Jag har iaf de första två åren klara. Först min master, som beräknas vara klar i augusti 2012. Sen ska jag läsa litteratur i ett år och skriva en till C-uppsats inom det området. Samtidigt måste jag lösa det ekonomiska för det där sista året, för då kommer jag inte längre ha studiemedel att tillgå. Så innan dess måste jag hitta något jobb som kan betala hyra och makaroner på bordet.


I lördags var jag på bröllop förresten. Exet gifte sig med sin sambo, och de var så fina! Lite bilder kommer här nedan.

Fast bröllop är farliga...det ryckte lite i min egen "bröllopsnerv", och jag kom på mig själv med att tänka att det vore kanske trevligt att hitta någon som man mår så bra tillsammans med att man skulle vilja göra en sån grej. Farliga tankar. Iaf för mig, som inte har något vidare track record på relationspunkten. Eller kanske var det just därför jag tänkte så. För att det var så mysigt att se två människor som verkligen hittat varandra.


Nå, lite bilder från bröllopet sa jag ju. Och så en bild på mormorsrutorna, som sakta men säkert förökar sig.


Brudens håruppsättning.


Vackert!


Brudparet, brudnäbbar och brudsven.


Så fina!


Det vackra brudparet.


Lyckligare än så här blir man nog inte *s*.


Lillebror blev lite trött i kyrkan, och då är farfars famn bra att ha.


Brudnäbbarna - dottern till vänster och hennes bonussyster till höger.


Och till sist mormorsrutorna:


Fyra rader avverkade - bara 19 kvar!                 

Av /A - 1 april 2011 08:12

Så var det 1. april igen då. Tramsdag, i mitt tycke. Jag kan helt enkelt inte med den här traditionen där man ska försöka lura andra, få dem att känna sig dumma och sedan skratta åt dem. Vad är det för jävla tradition egentligen?? Näe, lägg ner skiten, tycker jag.


Nu: Kaffe. Sen en dusch och åka in till stan för att köpa järntabletter. Har varit väldigt infektionsbenägen på sistone, och blir fort trött och sliten. Typiska nu-är-mina-järndepåer-dränerade-igen-symptom. Dessutom har jag dundermens igen, så nu töms depåerna ytterligare. Suck. Tröttsamt, det där. I dubbel bemärkelse. Ironiskt nog har jag aldrig behövt järntillskott när jag är gravid, som "alla" andra gör - jag behöver ha det när jag inte är gravid. Så är det att ha mensen från helvete.


Jaja. Det är ju som det är med den saken.

Skapa flashcards